Minnesotabehandlingen, liksom Anonyma alkoholisters självhjälpsverksamhet, baserar sig på synen på alkoholism och liknande som en sjukdom. Individen behöver därför inte lasta sig själv för sitt drickande men är ansvarig för sitt tillfrisknande, detta är en grundsten hos Minnesotamodellen.

Det första steget mot tillfrisknande är förståelse för tillståndet och att man inte har kontroll över sitt alkoholberoende elle drogmissbruk. Enligt tolvstegsmetoden ges lektioner om ”kemiskt” beroende ur en rad olika synvinklar. Deltagarna får kännedom om sjukdomsbegreppet, förnekande, återfallsprevention med mera. I gruppterapi talar deltagarna om konsekvenser av missbruket och hur det påverkar deras liv. Genom att möta och höra andra missbrukare får deltagaren insikt om sitt beroende och styrka att börja ta ansvar för sitt tillfrisknande. Anhöriga ses som en viktig del av behandlingen och involveras därmed.

Det finns viss variation på behandlingsinriktningen beroende på enskilt behandlingshem och om behandlingen sker i öppen eller sluten form. I de flesta fall skall klienten redan innan behandlingen vara helt drogfri, men en del behandlingshem har avgiftning som första insats. För de som först tas in för avgiftning är behandlingstiden ett par veckor längre än för övriga deltagare.

Ytterligare variationer förekommer hos de institutioner som arbetar med ungdomar utifrån tolvstegsmodellen. Många av dessa har modifierat programmet och AA:s tolv steg något för att bättre passa ungdomars speciella behov.

I regel består behandlingen av en primärfas följt av en uppföljning förutom fortsatt deltagande i möten till det relevanta tolvstegsprogrammet. Längden på behandlingen varierar från 4-6 veckor för slutenvårdsbehandlingar, efterbehandling i några veckor och uppföljande möten i ungefär ett år.

Öppenvårdsbehandlingar varar i regel längre, ofta ett år i behandling och sex månader till ett år i efterbehandling. I de flesta fall består behandlingen av både gruppterapi och individuell terapi. Material och övningar delas ut till behandlingsdeltagarna som får sätta ihop en personlig pärm, som stöd efter behandlingen.

På behandlingsinstitutionerna som tillämpar minnesotamodellen jobbar det ofta personer med ett eget föredetta missbruk, som själva blivit hjälpta av programmet. Det finns således mycket samlad erfarenhet på institutionerna.