Författare: Iverus, Isabella

En efterlängtad handbok för anhöriga. Vi associerar gärna alkoholproblem med gubben på bänken. Men vad händer i en alldeles vanlig familj . . . → Read More: Böcker]]> Litteratur om alkoholism

Det har skrivits och forskats en del om alkholism. Vi rekommenderar följande böcker som Ni kan köpa hos till exempel Bokia.se.

Känner du någon med alkoholproblem?

Författare: Iverus, Isabella

En efterlängtad handbok för anhöriga. Vi associerar gärna alkoholproblem med gubben på bänken. Men vad händer i en alldeles vanlig familj när någon faktiskt dricker för mycket?

Det kan vara svårt att hitta hjälp, för både den som är sjuk och för dem som står bredvid och inte orkar längre. Här får du reda på allt om vår allra vanligaste folksjukdom och hur man som anhörig kan göra för att må bättre.

Läsaren får möta personliga historier om hopp, insikt, behandling och tillfrisknande. Här förklaras även begreppet medberoende, och hur man som vuxet barn till en alkoholist kan förstå sin situation och få stöd att sätta gränser.

Styrketårar

http://amsterdam-guide.r76.se – Turistinformation om Amsterdam http://berlin-guide.r76.se – En reseguide till Berlin http://hongkong-guide.r76.se – Stadsguide om Hong Kong http://paris-guide.r76.se – Weekend i Paris? http://shanghai-guide.r76.se – En mycket omfattande reseguide om Shanghai http://r76travel.com – Nyheter, recensioner och annat relaterat till resor

Det första steget mot tillfrisknande är förståelse för tillståndet och att man inte har kontroll över . . . → Read More: Behandlingen]]> Minnesotabehandlingen, liksom Anonyma alkoholisters självhjälpsverksamhet, baserar sig på synen på alkoholism och liknande som en sjukdom. Individen behöver därför inte lasta sig själv för sitt drickande men är ansvarig för sitt tillfrisknande, detta är en grundsten hos Minnesotamodellen.

Det första steget mot tillfrisknande är förståelse för tillståndet och att man inte har kontroll över sitt alkoholberoende elle drogmissbruk. Enligt tolvstegsmetoden ges lektioner om ”kemiskt” beroende ur en rad olika synvinklar. Deltagarna får kännedom om sjukdomsbegreppet, förnekande, återfallsprevention med mera. I gruppterapi talar deltagarna om konsekvenser av missbruket och hur det påverkar deras liv. Genom att möta och höra andra missbrukare får deltagaren insikt om sitt beroende och styrka att börja ta ansvar för sitt tillfrisknande. Anhöriga ses som en viktig del av behandlingen och involveras därmed.

Det finns viss variation på behandlingsinriktningen beroende på enskilt behandlingshem och om behandlingen sker i öppen eller sluten form. I de flesta fall skall klienten redan innan behandlingen vara helt drogfri, men en del behandlingshem har avgiftning som första insats. För de som först tas in för avgiftning är behandlingstiden ett par veckor längre än för övriga deltagare.

Ytterligare variationer förekommer hos de institutioner som arbetar med ungdomar utifrån tolvstegsmodellen. Många av dessa har modifierat programmet och AA:s tolv steg något för att bättre passa ungdomars speciella behov.

I regel består behandlingen av en primärfas följt av en uppföljning förutom fortsatt deltagande i möten till det relevanta tolvstegsprogrammet. Längden på behandlingen varierar från 4-6 veckor för slutenvårdsbehandlingar, efterbehandling i några veckor och uppföljande möten i ungefär ett år.

Öppenvårdsbehandlingar är i regel längre, ofta ett år i behandling och sex månader till ett år i efterbehandling. I de flesta fall består behandlingen av både gruppterapi och individuell terapi. Material och övningar delas ut till behandlingsdeltagarna som får sätta ihop en personlig pärm, som stöd efter behandlingen.

På behandlingsinstitutionerna som tillämpar minnesotamodellen jobbar det ofta personer med ett eget föredetta missbruk, som själva blivit hjälpta av programmet.

När det gäller narkotika varierar utfallet, mycket beroende på preparat. För de flesta preparat rekommenderar samma myndighet annan terapi än med tolvstegsbehandling. Bland annat har den visat sig . . . → Read More: Effektiviteten]]> Hur effektiv är Minnesotamodellen?

Effektiviteten hos minnesotamodellen har visat sig vara högst när det gäller alkoholism. Detta har gjort att Socialstyrelsen rekommenderar minnesotamodellen vid diagnosen alkoholism.

När det gäller narkotika varierar utfallet, mycket beroende på preparat. För de flesta preparat rekommenderar samma myndighet annan terapi än med tolvstegsbehandling. Bland annat har den visat sig vara ineffektiv mot cannabisberoende.

Hans Lundberg, numera en nykter alkoholist, var en reklamare som genomgick behandling för sin alkoholism enligt Minnesotamodellen. Detta gjorde han 1981 i USA. Till en början var myndigheter och försäkringsbolag tveksamma till Minnesotamodellen, antagligen främs för att de helt enkelt inte kände . . . → Read More: Historia]]> I Sverige startades det första kommersiella behandlingshemmet enligt Minnesotamodellen av Hans Lundberg.

Hans Lundberg, numera en nykter alkoholist, var en reklamare som genomgick behandling för sin alkoholism enligt Minnesotamodellen. Detta gjorde han 1981 i USA. Till en början var myndigheter och försäkringsbolag tveksamma till Minnesotamodellen, antagligen främs för att de helt enkelt inte kände till något om den, vilket gjorde att Hans Lundberg fick nej från dessa. På SACO fick han tipset att kontakta det privata vårdföretaget Praktikertjänst vilket han gjorde. Mycket riktigt, han fick dem med sig.

Ett antal år efter Lundbergs egna behandling lyckas han 1985 starta Sveriges första kommersiella behandlingshem enligt Minnesotamodellen. Detta sker på Noors Slott utanför Uppsala. Behandlingshemmet blir en en riktig framgångssaga vilket leder till att flera privata behandlingshem öppnar i rask takt, väldigt många av dessa följer samma modell.

Eftersom grunden för Minnesotamodellen utgörs av de tolv stegen hos Anonyma Alkoholister, Minnesotamodellen kallas ibland rätt och slätt för tolvstegsbehandling, exploderade även antalet AA-grupper under denna tid.

Många åkte hem och startade en AA-grupp. Det hände att personal från den aktuella behandlingsenheten åkta med och hjälpte till. Det var inte ovanligt att människor från Anonyma Alkoholister från någon närliggande stad körde flera mil för att delta i mötena och stödja en nystartad grupp tills den klarade av stå på helt egna ben. Det växte upp ett nätverk från Kiruna i norr till Ystad i söder. 1989 fanns 260 svensktalande AA-grupper i Sverige, år 2004 fanns nästan 450.

En stor majoritet av dagens AA-grupper har enligt ovanstående grundats av män och kvinnor som just blivit utskrivna från en behandling enligt Minnesotamodellen.

Svensk media började från och med 1985 att fyllas av reportage om alkoholism och om den revolutionerande Minnesotamodellen. Kända personer i Sverige började träda fram och berätta att de var alkoholister samt hur Minnesotabehandlingen och AA-möten förändrade deras liv.

Hans Lundberg är naturligtvis inte ensam bakom Minnesotamodellens inflytande i Sverige. En annan av den svenska Minnesotarörelsens frontfigurer är Birgitta Crafoord (1936 – 1999). Hon grundade 1987 behandlingshemmet Nämndemansgården i skånska Blentarp.

Hans Lundberg är idag 73 år gammal och har dragit ned på sina uppdrag inom Minnesotarörelsen. Birgitta Crafoord avled 1999. Crafoords son, Thomas Wiklund, driver numera verksamheten vidare.

Begreppet missbruk används i medicinska sammanhang för att ställa diagnos. DSM-IV är det amerikanska psykiatriska samfundets klassifikationssystem som fått internationell spridning. . . . → Read More: Beroende & Missbruk]]> Allmänt

Det är inte helt lätt att skilja på bruk och missbruk av något. I vissa fall kan all form av användning anses vara ett missbruk, i andra fall kan bruket vara nödvändigt.

Begreppet missbruk används i medicinska sammanhang för att ställa diagnos. DSM-IV är det amerikanska psykiatriska samfundets klassifikationssystem som fått internationell spridning. Enligt DSM-IV är missbruk i huvudsak kopplat till en persons sociala liv. Om bruket leder till problem i skola, arbete, hem och familjen anses bruket vara missbruk. Man tittar även på om användningen medför betydande risk för fysisk skada. Enkelt kan man säga att om en person har fått allvarligare problem så får man anse att den har hamnat i ett missbruk.

Substanser

I Sverige där användande av all form av narkotika är kriminaliserat är det vanligt att kalla all form av nyttjande av droger för missbruk. Detta oavsett mängden det rör sig om. Många länder har en annan syn på nyttjandet av narkotika. En syn som ligger närmare den vi i Sverige har för alkohol. Värt att notera är att på senare år har exempelvis Folkhälsoinstitutet faktiskt börjat använda termen narkotikabrukare. Det brukar specificeras som antingen bruk eller skadligt bruk. Det skadliga bruket är det som ger upphov till skador på hälsan eller sociala problem.

Den substans som nyttjas mest i Sverige är utan tvekan alkohol. Trots att alkohol missbrukas mer än narkotika finns det en allmän acceptans för bruk av alkohol i Sverige. Det finns till och med fall där det anes nyttigt att dricka. TIll exempel visar ett flertal studier på positiva effekter av måttligt vindrickande, främst då för hjärtat hos äldre individer. Allt detta och annat har gjort att behandling av alkohol inte riktigt har samma stigma kopplat till sig som behandling av narkotika. För att bruket av alkohol ska anses vara skadligt ska nyttjandet innebära psykisk eller kroppslig skada, utan att personen samtidigt är beroende. En missbrukare behöver alltså inte vara beroende, men ett långt missbruk leder ofta till beroende.

För rökning talas det inte om bruk och missbruk, utan bara om bruk och beroende.

Övrigt

Förutom diverse substanser går det att vara beroende av saker som spel, sex, mat etcetera.

– I en SBU-rapport från 2001 konstaterade man att . . . → Read More: Kritik]]> Minnesotamodellen har fått en del kritik bland annat för bristande vetenskaplig grund och de religiösa inslagen. Effekten, enligt vissa studier, är inte bättre än den man får av exempelvis kognitiv beteendeterapi. För arbetsgivare är det även kostsamt att skicka personal till behandlingshem under längre tid.

– I en SBU-rapport från 2001 konstaterade man att behandling i slutenvård, på behandlingshem, inte har någon bevisad effekt. Själva internatformen tillför ingenting utan det beror på vad man levererar, sa Johan Franck, överläkare och docent vid Karolinska Institutet.

Eftersom Minnesotamodellen anser att parienten är maktlös inför sitt beroende bör denne kapitulera och lita till en högre makt. Patienten uppmanas att efter den primära behandlingen fortsätta gå på AA-möten. Detta tolkar kritiker som att 12-stegsmetoden inte uppmanar patienten till att bli självständig människa. Istället menar kritiker att målet med 12-stegsmetoden är inte en självständig människa, målet med AA är inte att den ska utvecklas utan att patienten blir kvar i AA för all framtid. Patienten ska aldrig heller glömma att denne är missbrukare, att denne aldrig ska sluta att gå på möten. AA sägs vara det enda sättet att ta sig ur missbruk, slutar patienten att gå på möten kommer den förr eller senare ta sig ett återfall.

Vissa påstår Minnesotamodellen har sektliknande egenskaper på grund av dess starka grupptänk. Vidare anser en del att kritik inte tas emot väl av rörelsen.